torsdag 20 oktober 2011

Upptagna politiker eller lata politiker

Idag skall jag skriva om något som jag tycker ligger mig ljummet om hjärtat, nämligen politiker som inte svarar när man kontaktar de. Under min tid i maktens centrum i Pressistania har jag skickat fyra mejl till utrikesministrar och de har en ganska lång startsträcka om man säger så. Ingen har svarat. Som ni har kunnat läsa tidigare på bloggen så skickade jag ett mejl till FN. De kanske inte gav mig det svar som jag önskade men de svarade i alla fall. Man känner rent spontant att Ulan Bator (EST) och Emanuelis (LIT) har väl inte så mycket att göra om dagarna, men det har de tydligen. Jag har svarat på alla mejl som jag har fått under min tid (har inte fått några än).

Erik Press
Hann skrifar og hann bregst

onsdag 19 oktober 2011

Bild på min hjärtefråga

Jag lovade tidigare att jag skulle slänga upp en bild på min lilla hjärtefråga.

Erik Press
Ledaren med hjärtefråga

Politiska mejl till Baltikum

Nu har jag försökt att få det politiska hjulet rullande igen (Tack Kalle för att du stoppade det) och det gjorde jag genom att jag skickade 3 mejl till Urmas Paet (Estlands utrikesminister), Emaunelis Zingeris (Litauens utrikesminister) samt utrikesdepartementet i Lettlans. Alla tre fick följande mejl:

Hi!

My name is Erik and I have a special work on the subject of civics. The subject of my special work is about what it takes to be an independent nation. So my questions is;

Which criterias do Lativa/Litaunia/Estonia have to see a nation as independent?

In my work there is also a more practical part of it and that is that I should try to make my working desk as an indepenten part of Sweden until the 10th June.

What does it take of my country to be seen as an independent nation in the eyes of Lativa/Lituania/Estonia?

Best regards
Erik Press
www.pressistania.blogspot.com

Tänk om dom klickade in på bloggen och läser att jag har publicerat mejlet. Urmas, Emanuelis and the foreign minister of Lativa this was not spam I'm totally serious with my work.

På den övriga fronten intet nytt

Erik Press
An té a idirbheartaíocht

Diskbänksdiplomati

I mitt skolarbete har jag nu stött på mitt första problem, ett moment 22. Jag vet inte riktigt hur jag skall arbetet vidare ett steg.

Skall jag skicka mer diplomatmejl till ledare? Och isåfall vilka?
Kommer min vän Carl Bildt svara på mitt mejl eller såkade jag skriva in fel mejl så att svaret har kommit fel?
Skall jag försöka att skriva ner någon självständighetsförklaring och skicka den till Fredrik Reinfeldt?
Skall jag lägga ner tid på att försöka skriva nationalsång och göra en flagga?

Men kanske den viktigaste frågan utav de alla:

Villken sida skall jag ha uppe på postern som jag fick med prohockey igår? Stefan Liv eller Mark Messier?

Frågorna hopar sig.

Erik Press
En man med problem

måndag 17 oktober 2011

Politiskt samarbete med näringsliv.

Jag har i samtal med ägaren till denna sida kommit fram till en överrenskommelse vilket innebär att vi länkar till varandra. Så, varsågod Adam.

Erik Press
Numera framgångsrik i kontakt med andra sidor.

Medborgarskap och en grinig brittisk deckarförfattare

Kära medborgare (Jag själv det vill säga) och spekulanter!

Idag kommer jag att behandla ämnet medborgarskap och vilken taktik jag skall använda när jag delar ut mina medborgarskap, skall jag vara frikostig och dela ut till alla som ber om det? Skall jag göra någon sovjetisk version med att dela ut till ett fåtal? Om jag beslutar att sprida dem kors och tvärs så har jag gjort en V.I.P-lista över folk som skall prioriteras i rekryteringen:

Birkan Tore. Hollänskt medium som har ett riktigt roligt namn och förtjänar ett medborgarskap tack vare detta.

Håkan Juholt. Stalin Jr behöver nog något annat politiskt arbete nu om han avgår.

Flertalet hockeyspelare: Jag kommer också att försöka att dra ihop ett eget ishockeylandslag. Jag tror dock att det kommer bli lite som San Marino i fotbollen. (San Marino har vunnit endast en match.)

Muammar el-Gadaffi: Han skulle inte då få ett politiskt uppdrag (Stalin Jr har okupperat det) utan skulle då vara någon form utav hovnarr. Citatet; "Det är alkoholen och Al-Qaidas fel att folket gör uppror mot mig" samt att han tror att Al-Qaida har lagt in LSD i Nescafé gör att han är perfekt för rollen.


I Torsdags kväll skedde något ytterst historiskt för Pressistanias historia: jag fick min första follower på twitter. Den brittiske deckarförfattaren Stephen Booth, mest känd för bokserien om Cooper och Fry, som hade varit inne och kanske gillat det han såg eftersom han beslöt sig trots allt att klicka på knappen "Follow". När jag i lördags kväll var inne och uppdaterade twittern så såg jag att han inte följde mig längre. Nu utser jag Stephen Booth till "Enemy of the state" och jag kommer att köpa in alla hans böcker och arrangera bokbål. Eftersom att mitt land är inomhus så kom jag på att det är nog en ganska korkad idé att göra det så vi skippar det, då blir det ju rätt dyrt att köpa in alla böcker eftersom att det sker till ingen nytta. Härmed beslutar alltså regeringen i Pressistania att förbjuda Stephen Booth och hans böcker.

Gubbgrinig är han säker också.


Om du har någon idé eller feedback så tveka isåfall inte att kontakta mig på: pressistania@gmail.com


Erik Press
Gubbgrinig

onsdag 12 oktober 2011

Twitter

För att komma närmare Kalle (Bildt) så har jag registrerat mig på twitter, där kommer jag att posta notiser endast och här kommer jag att skriva lite mer utförligt.

Länk till twittern:
http://twitter.com/#!/pressistania

Erik Press
President för Pressistania och numera twittrare.

Ett första inlägg

Hej!

Jag heter Erik och går på Stenstalidsskolan i Kristinehamn och den här bloggen är ämnad att handla om min fördjupningsuppgift i samhällskunskap. Uppgiften är att få en yta på cirka 120x120cm att bli utsett som ett eget land. Jag har börjat lite smått med att mejla till Carl Bildt och berätta om mitt projekt och fråga vad som krävs för att bli erkänt som ett eget land. Detta var för cirka 2 dagar sedan och han har inte svarat än, kanske är han i Bryssel och ägnar sig åt något "superviktigt". Jag skickade också ett mejl till FN med följande innehåll:

"Hi!

What does it takes to be recognised as an independent country by UN?

Erik Press
H2 Stenstalidskolan "


Detta skickade jag igår och imorse när jag kollade inboxen så hade jag fått detta meddelande:

"Greetings from the Public Inquiries Team,
We regret to inform you that we can not speculate on such hypothetical questions.
Thank you for taking the time to write to the United Nations.
Best regards,
Public Inquiries, Visitors Services
Department of Public Information"


Jadu tjena, jag tror inte att FN känner ånger för att de inte kan svara en fråga. Nu känner jag också sympati med Mrado i "Snabba Cash" som uttrycker sig i boken att FN kan ta sig i röven.

Bild på riket kommer snart.

Erik Press
Numera Fn-kandidat